6 mars 2010
Underbar segling till Cartagena.
Första dygnet växlande vind. Det var tät trafik med handelsfartyg                            
under natten, mellan Curacao och Aruba. Såg inga andra segelbåtar.
Andra dygnet hade vi gynnsam vind och gjorde uppåt 8-9 knop.
Vid solnedgången blev det stiltje och havet låg spegelblankt.

Då befann vi oss vid Colombias norra hörn, som är känt för att vara
ett riktigt blåshål och stiltje är inte ofta förekommande i dessa
farvatten. Gick för motor.
Dagen därpå fick vi följe av många delfiner, som då och då kom  
och lekte runt båten under korta perioder.

Vi fick också besök av en vacker gul fjäril. Den flög emellanåt ut
till havs och återkom vid flera tillfällen

Detta är första gången, som vi suttit vid dukat bord i sittbrunnen under
en långseglats, annars har vi haft tallrikarna i knät. Vi åt laxpudding och
lyssnade bl.a. på Il Divo och livet var underbart. Vi kunde spela högt,
hade inga grannar som kunde bli störda.
Det vara bara vi och havet.

På kvällen kom det lite vind och vi  motorseglade.
Mitt i natten dog motorn och det visade sig att ett filter var igensatt.
Vi seglade sakta framåt, medan vindrodret höll kursen och vi bytte
filtret. Efter ett par timmar fungerade motorn igen                                                           

Ju närmare vi kom Cartagena ju mer ökade våghöjden. När vi
skulle ta oss in i det grunda gattet Bocagrande, dök båten ner i en
vågdal och sedan “surfade” vi in på en vågkam. Häftig känsla, men
vi  gör nog inte om det.

Vi blev mycket väl mottagna av de svenska båtarna Angelica, Elena och Emmi,
när vi la till vid kajen i Club Nautico Marina kl.10.00.
Marinan är fullsatt och i viken ligger många båtar för ankar
Dessutom fick vi trevliga båtgrannar. Claes, en svensk kille som är
skeppare på den spanskflaggade segelbåten Gredos och ett par från
Nederländerna, ombord på sitt ombyggda, svenska (Lysekil) fiskefartyg.

På e.m. förbjöd kustbevakningen båtar att lämna Cartagena Bay, p.g.a.
det hårda vädret ute till havs. Dom åkte t.o.m. ut och hämtade in en
segelbåt som gett sig iväg.

Vi trivs från första början i Cartagena, det är en härlig atmosfär här.
Gamla sta’n i Cartagena är omgärdad av en mur och är fantastisk fin.

Staden grundades år 1533 av don Pedro de Heredia efter staden  
Cartagena i Spanien.
Under 1500- och 1600-talet var Cartagena huvudmål för brittiska  
och franska  pirater, eftersom den var en av de viktigaste hamnarna   
för spanska skattflottan.
En av piraterna var Sir Francis Drake, som plundrade staden år 1580.
Numera finns Colombias största karibiska örlogsbas här, kallad
A.R.C. Bolivar.

På söndagen gick vi till Gamla sta’n, tillsammans med Mats och
Anna-Lena, besättningen ombord på S/Y Elena. Janne och Mats  
gick på Sjöhistoriska  museet  och jag och Anna-Lena strosade runt
på sta’n.
När vi kom tillbaka till båten, fick vi besked hemifrån om ett dödsfall.
Vi beslutade att jag skulle flyga hem, för att närvara vid begravningen   
och att Janne skulle stanna kvar på båten.

På onsdagar är det träff på en pizzeria för seglare, vilka kommer  
från jordens alla hörn. Där träffade vi också Cathrine från den svenska
båten Ellinor, hennes man Anders var hemma i Sverige för tillfället.
De hade sin båt i marinan intill.

En dag åkte vi till en jättestor marknad. Där fanns allt från fisk och kött
till skor och kläder.
Ytan för fisk- och köttstånden var enorm och mittemot, bakom ett högt
stängsel, fanns det hur många pelikaner som helst, vilka väntade på ett
skrovmål.                                                                     

Många av Cartagenas fortifikationer finns kvar än idag och under en
promenad var vi och tittade på det stora fortet San Filipe de Barajas.                                                                   

Intill marinan ligger det lilla fortet San Sebastian del Paselillo.

Klimatet är tropiskt längs kusten och mycket jämt över året. Högsta
dygnsmedeltemperaturen under 1 år uppgår till är 31 gr och lägsta till 24 gr.
I Cartagena är det 90% fuktighet, så det är ganska svettigt här.
I höglänt terräng är det kyligare och det är där som många lantbrukare odlar de berömda kaffebönorna. Dessutom odlar dom snittblommor och olika slags frukter.

När jag säger hej då på hemresedagen, så säger alla att dom ska ta hand om
Janne tills jag kommer tillbaka. Omtänksamt!

Trots att anledningen till hemresan var tråkig, så var det så härligt att träffa  
dom närmaste, om än för en kortare period.

När jag återvänder till båten, så visar det sig att Janne blivit mycket väl
omhändertagen liksom jag hemma.

S/Y Elena med Mats och Anna-Lena ombord, befinner sig i San Blas och   
där ska vi träffas så småningom.

Claes ombord på Gredos, är väl bevandrad i Cartagena. Han känner många   
och alla verkar att känna honom. En kväll gick vi ut med honom, tillsammans med   
Elisabeth och Benny från S/Y Angelica. Vi fick bl.a se ett par byggnader i   
Gamla sta’n inifrån, och det var mycket intressant.
Det var hur tjusigt som helst, bakom de gamla, fina fasaderna.
Därefter gick vi till en mysig restaurang och åt god mat.

På sista onsdagsträffen, innan vi ska segla till San Blas, säger vi hej då till
Cathrine och Anders på Ellinor. Dom seglar vidare till Bonaire.

När vår planerade avfärd till San Blas närmar sig, får Janne en halsinfektion
och vi beslutar att vänta några dagar tills Janne är kurant, innan vi seglar
vidare.

17 april 2010
Kastar loss för nya äventyr i San Blas.